Födelning trafikkällor för Pladdangoo bloggen

Intressant att notera skillnaderna i fördelning av trafik till bloggen. Större delen av trafiken till bloggen består idag av hänvisningswebbplatser. Detta efter ett längre och intensivare arbete med att mer aktivt använda bloggen som nav för informationsspridning. Så här ser det ut idag:

• 25,00 %
Direkt trafik

• 53,12 %
Hänvisningswebbplatser

• 18,75 %
Sökmotorer

...och så här såg det ut för ett halv år sedan:

• 26,42 %
Direkt trafik

• 30,19 %
Hänvisningswebbplatser

• 43,40 %
Sökmotorer

Under det senaste året har jag skiftat från att publicera på andras webbplatser till att använda bloggen som navet.

Grundläggande SEO tips

Översättning av Eric Enges "The 60 minute SEO Site Audit" som du kan hitta i sitt ursprungliga skick här "The 60 minute SEO Site Audit".

SEO utvärdering på 60 minuter!

Att göra en utvärdering av webbplatsen inför en sökmotoroptimering är en grundläggande åtgärd. I denna post ges några tips på hur du kan genomföra utvärdering på 60 minuter.

För att kunna genomföra alla nedanstående tips måste du ha tillgång till webbplatsen via Google Webmaster Tools.

1. När genomgick senast webbplatsen en större redesign?
   Det här inkluderar allt från förändringar av URL:r, navigering och innehåll. Allt detta kan ha en stor påverkan på sökmotoroptimeringen av webbplatsen.
   Kontrollera den historiska sökdatan som inte inkluderar företagsnamnet. Finns det stora skiftningar i trafiken? Här kan det finnas ledtrådar till potentiella problem att titta närmare på i framtiden.
2. Kontrollera antalet indexerade sidor.
   Använd kommandot "site:www.dindomän.se" i sökrutan för Google och se hur många sidor som Google har indexerat. Jämför denna information och den som återfinns i Google Webmaster Tools med antalet sidor på webbplatsen. Stora skillnader mellan antalet sidor på webbplatsen och antalet indexerade sidor kan indikera att det finns problem med indexering av webbplatsen sidor.
   Har du 3000 sidor på webbplatsen och Google har indexerat 117 så har du ett indexeringsproblem.
3. Analysera webbplatsstrukturen
   Det här görs bäst genom att ta av sig SEO hatten en stund och titta på hur bra webbplatsen fungerar för dig som användare. Är strukturen logisk? Går information från övergripande till mer specifik i sin struktur?
   Webbplatsens arkitektur (och interna länkar) kommunicerar sammanhanget mellan sidorna. Desto bättre struktur, desto bättre "förstår" sökmotorerna innehållet.
4. Använd ett verktyg för att navigera på webbplatsen
   Använd ett verktyg som t.ex. SEO Browser som låter dig se på sidorna på det sätt som en sökmotorspindel gör. Går det att följa alla länkar? Syns innehållet? Om du har problem med något av dessa två så måste de åtgärdas för att sökmotorerna ska kunna tillgodogöra sig innehållet på sidorna.
5. Titta efter likartat innehåll
   Titta om din version av domänen utan www dirigerar dig till din version med www, eller tvärtom beroende på vad du valt för inställningar. Titta sen efter sidor som kan nås via flera URL:r som t.ex. en startsida som kan nås via både http://www.dindomän.se och http://www.dindomän.se/index.html.
   Det kan finnas fler sidor på webbplatsen som kan nås via olika URL:r men som återger samma innehåll. Det här kan leda till att Google återger en mycket högre antal indexerade sidor än vad som egentligen finns.
   Egen anmärkning.
   Om sökmotorerna kan nå samma innehåll via flera URL:r kan detta skapa en sämre ranking pga att man hamnar i vad som kallas ett "duplicate filter" som i sin tur försämrar din ranking avsevärt. Det här kan avhjälpas genom att ange vilken URL som ska vara indexerad för vilket innehåll genom att använda "link rel=canonical href=http://URL-som-ska-indexeras" . Link elementet anger vilken URL som sökmotorerna ska indexera för just den sidans innehåll.
6. Kontrollera mängden innehåll på varje sida
   E-handelsplatser har ofta problem med att kunna skapa unikt individuellt innehåll för kanske så mycket som 20000 produkter.
   Problemet är att sidor med lite textinnehåll anses vara låg kvalitativa sidor av sökmotorer. I vissa fall kan de även anses som sidor med lika innehåll om navigering och bilder är det dominerande på varje sida. Hur skulle du se på en webbplats med 20000 sidor utan unikt innehåll på sidorna?
7. Leta efter sidor med mall innehåll
   Det klassiska exemplet på detta är webbplatser med tusentals sidor om städer där innehållet är exakt likadant och enbart namnet på staden är utbytt. Sökmotorerna känner snabbt av att dessa sidor inte innehåller något unikt innehåll och du kan därför lika gärna lämna dessa sidor blanka.
8. Använd title taggar och rubrik taggar (H1) förnuftigt
   Google Webmaster Tools ger dig snabbt en överblick över vilka sidor som har duplikata titeltaggar, saknar titletaggar, korta titletaggar och likartade meta descriptions. Gå till Diagnostik och välj HTML-förslag så får du fram informationen.
   Problemet med duplikata titeltaggar kan leda till "nyckelords kanabilisering" vilket innebär att flera sidor konkurrerar om ranking på samma sökterm.
   Kom även ihåg att dina viktigaste nyckelord ska anges först i titeltaggen. Börja inte med företagsnamnet (som så många högre Vd personer vill att det ska se ut).
9. Kontrollera XML sitemap filen
   Titta efter tecken på att stora delar av webbplatsen inte är inkluderade. Se även till att använda canonical URL:n som du angett för respektive sida. Om du använder en URL som inte är densamma som den du använder i navigering och länkar på webbplatsen så skapar du duplikat innehåll.
10. Kontrollera Robot.txt filen
    Se till att Robot.txt filen inte utestänger sökmotorerna från stora delar av webbplatsen. I Google Webmaster Tools finns en robot.txt checker som du kan använda för att kontrollera så att filen fungerar som du tänkt.
11. Gör en snabb Redirect kontroll
    Använd ett verktyg som Webconfs HTTP Header Check. Kontrollera så att du din redirect från http://dindomän.se till http://www.dindomän.se görs på ett korrekt sätt. Se till att den typ av redirect som användes var en 301 och inget annat.

Avslutning
Den här listan med är inte menad att ersätta en komplett genomgång av webbplatsen. Den ska ses som en början på en genomgång och du kan hitta en del av de vanligaste problemen man stöter på vid en sökmotoroptimering av en webbplats. Kunskap som du kan använda när du ska diskutera vad utvecklarna gör och hur de tänkt gå vidare med en mer djupgående analys.

Hur bra kan vi analysera sociala mediers inverkan på företagens förmåga att göra affärer?

Innan jag börjar så tar vi en ordningsfråga! Vad jag diskuterar är inte hur vi samlar in data från sociala medier utan hur vi analyserar den data vi samlar in och hur vi omsätter den i konkreta åtgärder. Jag utgår också från ett företagsperspektiv i mina tankar inom detta ämne.
Många kanske skulle vilja säga att företagen skapar relationer via sociala media. Jag håller med om detta men vill ta det vidare till det som slutligen blir det avgörande, nämligen summan av intäkten! Oavsett om det gäller en direkt intäkt via försäljning eller en kostnadsbesparing via support eller onlinebokning.

Sociala nätverk handlar om att ta den fysiska världen till webben. Vår sociala identitet på webben byggs kring våra personliga åsikter och intressen. Vilka nätverk tillhör vi, vilka vänner har vi och vilka diskussioner deltar vi i? Alla dessa saker (och troligen några till) formar en personlig digital identitet som kan säga mer om oss som person än vad man kan visa ”in-real-life”. I den verkliga världen där vi äter och sover så är det mestadels våra närmaste som kan förknippa oss med åsikter och värderingar. I den digitala världen kan vem som helst ta del av den digitala personlighet som ofta återspeglar personens värderingar och åsikter.
Varför är det viktigt att ta upp den här typen av fråga när man ska titta på hur man ska analysera sociala mediers påverkan på företag att göra affärer?

Det är viktigt att ha med i sin analys att vad vi har att göra med är personers åsikter och värderingar om produkter och tjänster. En åsikt formas oftast utifrån egna erfarenheter eller genom att man får ”höra” mycket negativt eller positivt om en produkt eller tjänst.
Vad vi vill göra är analysera surret kring företagets produkter/tjänster. Vad betyder det för företaget att man omnämns x antal gånger i en blogg? Att någon Twittrar länkar till innehåll på företagets webb alternativt blogg? Att omnämnas eller länkas till är inte lika självklart positivt när det är ”vanliga” personers tyckande som avgör vad som är bra eller dåligt. Som företag sitter vi inte med styrspaken och kan ange den information och det innehåll vi som företag anser vara bra. Nu värderas allt i snabb takt via olika sociala webbplatser och informationen färdas snabbt ut till massorna på nätet som tar det vidare med sig till den fysiska världens möten och även i omvänd ordning.

Därför blir det svårt att direkt säga att en Retweet på Twitter är bra. Den kan också innehålla negativa aspekter. Vi kan därför inte enbart låta våra analyser styras av information som anger att antalet RT har ökat, att antalet omskrivningar av företaget på bloggar har ökat osv. Vi måste få in betydelsen av orden, negativa/positiva, i kombination med företagnamn, produkter, tjänster och verksamhetsområde.
Att använda nyckelindikatorer som anger antalet inlägg om företagets produkter, antalet kommentarer på bloggar och omnämnandet av verksamheten i sociala medier ger inte en bra grund för en korrekt analys.

Märk väl att jag inte talar om hur man som företag ska skapa en plattform för sin sociala närvaro på webben, utan inriktar mig på hur vi ska analysera utkomsten av närvaron (eller icke närvaron). Men för att se hur vi ska mäta måste vi utgå från hur företagen anpassar sig till verkligheten på Internet. Sociala medier anser jag representera en verklighet på Internet. En verklighet lika ärlig, sann och falsk som den fysiska verkligheten kan vara.

Forrester anser att marknadsförare bör hålla sig till akronymen POST för att ha ett bra tillvägagångssätt till sociala medier, People, Objectives, Strategy and Technology. (För dig som är intresserad av att läsa mer om det finner du bloggen här.

• People - Förstå dina köpares sociala mönster! Skapa processer som bygger på kundprofiler.
• Objectives - Bestäm mål utifrån publik! Engagera er i de fem centrala kundstrategierna, lyssna, prata, aktivera, stödja och ta till er sociala media. Inte enbart för att sälja, utan för att även utbilda och för att underhålla en pågående relation.
• Strategy - Anpassa strategi utifrån publik och ätgårder! Identifiera den av kunderna föredragna metoden av kommunikation och vilken påverkan den typen av kommunikation har på relationen.
• Technology - Välj teknik sist! Förstå målgruppen och hur snabbt den plockar upp nya teknologier (som Twitter). Jämför målgruppens olika teknikvanor.

Ett exempel från "verkligheten" på hur det här kan fungera!

Jag Twittrade att jag blivit rekommenderad ett hotell i Lancashire inför min resa till England. Jag la ut namnet på hotellet tillsammans med vart man hittar hotellet och en länk till hotellinformationen.

Dagen efter så ser jag att fått en ny follower (en annan Twittrare som följer mig på Twitter) som heter VisitLancashire. En Twittrare som gav mig information om vad som är på gång i Lancashire området. Precis den info jag vill ha just nu och som jag positivt tar in. Ett som jag tycker mycket bra exempel på hur man använder rätt strategi för rätt typ av målgrupp. VisitLancashire har förstått mitt mönster, bestämt hur de ska aktivera mig, anpassat en strategi som passar mig, nämligen Twitter.

För webbanalytiker som ska analysera och kunna presentera åtgärder utifrån den mängd av data som vi analytiker får till oss, så ställer sociala media till det lite. Vi måste inhämta data från platser där vi inte kan lägga in en tracking kod och vi kan inte förutse vart företaget kommer att finnas med. Företaget kan omnämnas på platser vi inte känner till (mycket vanligt) likväl på platser som vi känner till men inte kan påverka. Det är den här typen av surr som gör det svårt att avgöra hur positiv eller negativ en viss närvaro är. Vi kan direkt sätta oss och läsa informationen om företaget på webben men vi har inte den direkta möjligheten att sammanställa information från flera källor och analysera dessa.

De flesta verktyg jag provat på för att analysera ett social mönster kring ett företagsnamn och kring ett verksamhetsområde har gett mig en viss information att arbeta med. Jag kan få fram vart företagsnamnet förekommer, hur ofta det förekommer på olika ställen, vilken påverkan de olika webbplatserna har på företagets sociala status (Subjektiv bedömning från tredje part! Väldigt svårt att ta till sig dock när vi inte har en standard för denna måttenhet!) osv.

Mycket information går att få fram men jag saknar möjligheten att sammanställa på det vis som jag kan använda traditionella analysverktyg för en webbplats. Ett verktyg som samlar in information utifrån domän, företagsnamn och nyckelord skulle ge en klarare bild.
Vi kan inte mäta engagemang på sociala media platser då vi inte vet om det är positivt eller negativt engagemang. Vi behöver även orden som används och då behöver vi veta vad som är negativa respektive positiva ord. Först då kan vi ta fram nyckelindikatorer för positivt respektive negativt engagemang.

Vikten av att veta hur ofta företagsnamnet omnämns faller under samma kriterier som ovan. Positivt eller negativt? Orden runt om företagsnamn/produktnamn/verksamhet avslöjar vad som sägs! Hur många hade hört ordet finanskris eller global finanskris innan september 2008? Negativt laddade ord som även kan användas i positiva omnämnanden om banker. Banker som klarar sig bra kan omnämns med ungefär samma ord som banker som klarar sig sämre och men på betydligt färre platser. Positivit att återfinnas i mängd med negativa ord i kombination med företagsnamnet eller inte? Återigen måste vi kunna analysera mer av texten och vilka nyckelord som används.

Slutsats

Slutsatsen för att kunna mäta surret på sociala medier blir att vi måste hitta analysverktyg som extraherar texterna och kan matcha dessa mot negativa respektive positiva nyckelord som vi anger/definierar. Det blir två övergripande nyckelindikatorer som grundar sig på det positiva respektive det negativa. Skulle även kunna tänka mig en tredje där man slår ihop de båda till ett gemensamt tal.

Segmenteringen måste kunna göras utifrån:

• Url/webbplats/blogg


• Flera variabler såsom antal artiklar, antal omnämnanden, antal negativa/positiva ord, antal kommentarer/RT, antal backlinks, storlek på media där omnämnandet finns (Anger någon form av vikt för påverkansfaktor. Sämre/bättre att bli omnämnd på Aftonbladet än på lilla Kalles blogg beror på antalet besökare.)


• Länktillväxt till företagets webb/blogg/media


• Trafikmängd från aktuellt media in på företagets webbplats/blogg/media.

Utifrån dessa parametrar så tror jag att man kan skapa sig en uppfattning om sin sociala mediastatus när det kommer till engagemang. Problemet är att hitta verktyget för det utan att för mycket handpåläggning varje gång man ska följa upp de åtgärder man gör för att förbättra positivt/negativt engagemang.

Frågan kvarstår också om kan analysera inverkan på företagets möjligheter att göra affärer och om dessa kan förbättras med den här typen av analys.

Uppfinningsrikedomen kring vilka åtgärder som ska vidtas för att förbättra ett negativt engagemang till ett positivt överlämnar jag till de sociala media byråer som arbetar med denna del. Jag håller mig till analyserna!

Strategier och åtgärder inom den sociala media sfären är av en helt annan typ när det kommer till åtgärd, än den man är van vid när man analyserar en webbplats. På en webbplats kan vi utföra A/B tester och undersökningar. På de sociala media sajterna kan vi inte göra detta utan att riskera att få negativa effekter som är svårare att reparera. Sociala medier har mer av ett sanning/verklighets- och relationstänk när det kommer till åtgärder.