fredag, mars 31, 2006

Portaler och branschsidor premierade i Big Daddy?

Nu ska Big Daddy vara igång på alla Googles datacenter enligt vad Matt Cutt skriver på sin blogg. Resultatet? Vissa sidor har fallit i resultat medan andra har gått mycket bättre.

En annan sak jag märkt är att sidor med många länkar ut till andra sidor inom samma bransch eller verksamhetsområde har gått mycket bra i resultaten. Vi ser att sidor som samlar länkar till andra sidor inom ett ämne numer ofta återfinns högt upp i sökresultaten. Någon mer som sett samma sak?

Jag ska kika lite mer på detta genom att göra lite olika tester och återkommer med resultatet! Tills vidare är ni välkomna att kommentera denna företeelse.

Sökmotoroptimeringsföretag tar bort sina skuggdomäner!

Allt fler av de stora sökmotoroptimeringsföretagen tar bort de otillåtna metoder de använt för att vinna placeringar åt sina kunder. Placeringar som vunnits genom användande av otillåtna metoder och som byggt upp några av de äldsta och största företag i Sverige inom sökmotoroptimeringsbranschen.

Läs mer på en Sveriges absolut bästa sidor om sökmotoroptimering, Nikke´s Index.

// SEO Swede

onsdag, mars 29, 2006

Effektiv sökmotoroptimering - Personalized Search.

Framtidens sökmotoroptimerare kommer att ställas inför nya krav. Genom att se dessa krav idag så kan man även till viss del förstå hur sökmotorerna tänker för att utveckla och göra sina sökalgoritmer bättre. Bättre så att vi som söker på en sökmotor ska få mer relevanta svar som möter den fråga vi ställer på sökmotorn. Med denna fråga i minnet så ser vi även lite av framtidens resultat.

Google har en tid pratat om att göra allt mer individuellt och personanpassat. Google toolbar och vad Google kallar Personalized Search! Skaffar du ett Google Account så kan du ansluta dig till en tjänst som sparar din sökhistorik. Ju fler sökningar som lagras desto bättre blir Google på att presentera sökresultat anpassade efter just din sökprofil. Skillnaden på sökningen "Java" är ett mycket bra exempel. För den vanliga surfaren så betyder det oftast kaffe. Men för en programmerare så betyder det programmeringsspråk. Google kan då baserat på sökhistorik leverera sökresultat som passar programmeraren specifikt och kaffeälskaren får sina specifika kaffesvar. Innehåller din sökhistorik geografiska data så kommer denna variabel att finnas med. Allt som gör din sökning mer relevant för just ditt personliga sökmönster.

Vad kan det här betyda för oss sökmotoroptimerare?
Relvansen kring vad varje sida innehåller ökar. Temat (Java jämfört med java) för siten måste gå att klargöra när Google spindlar sidorna. Klickfrekvens blir viktigt även för organiska sökresultat. (Något som idag finns med i AdWords - betald annonsering på sökmotorerna). Ju fler som klickar sig till en sida desto bättre. Besökare som inte återvänder direkt från sökresultatet utan går vidare på siten ökar sitens popularitet. Besökare som återvänder tillbaks till sökresultaten från sidan de besökt gör att sidan riskerar att sjunka längre ner i sökresultaten, beroende på tiden. Om en besökare går till en site via resultatet och är borta X antal minuter så borde tiden spela roll för sidans popularitet. Återvänder besökaren direkt så var inte siten vad besökaren sökte efter utan man återgår till sökresultaten för att gå till en ny site. Vilket även pekar på att själva sökresultatet inenhåller relevanta sidor. Detta gör då att dessa siter kopplas som bra i förhållande till sökfrasen = högre points och relevans.

Summerat (dax för mat):
- Relevans
- Tid på siten
- Personliga sökmönster
- Klickfrekvens
- Högre krav på att webbplatsen levererar på ett bra sätt.

Kolla in Dells sätt att leda en besökare till köp! Vi måste kunna göra detta bättre på alla siter. Att leda besökaren till beslut och avslut baserat på vartifrån besökaren kommer in på siten. Beroende på vilken sökfras som används så måste besökaren ledas till rätt plats på webbsiten. Rätt plats så att man får besökaren att ta rätt beslut!

Läs mer på Googles webbplats om Personalized Search.

Veckans misstag - Google raderade sin blogg!

Googles officiella blog raderaded! Läs mer på Searchenginge Watch.

Bloggen har kommit tillbaks nu! Men det måste vara veckans, eller månadens blunder.

söndag, mars 26, 2006

Webbdagarna Internetworld avslutning dag 2.

Eftermiddagen gick i sökmotormarknadsföringens tecken och det kändes lite tunt. Bäst var Sara Andersson från Global Strategies International. Hon gick igenom lite saker som berörde sökmotoroptimering.

Då jag själv arbetar inom detta område så kändes Hans Sandblom från SEO Logik som en gäspning. Kunde inte hålla med honom på ett antal punkter kring länkar, subdomäner och domännamn med olika ändelser (.com, .se .nu .net) utan ansåg att han kom med direkta felaktigheter.

Jag har precis diskuterar dessa olika saker på forum i USA och vill till skillnad från Hans säga följande:

- Subdomäner. Det är inte alls riskabelt att ha en subdomän om denna hanterar ett eget avgränsat besläktat område till företagets ordinarie verksamhet. Vill man som IDG ha en blogg så är det helt ok att ha den som en subdomän. Varför har annars Google själva ett antal subdomäner som innehåller deras olika tjänster? De subdomäner Matt Cutt pratar om är subdomäner som enbart innehåller populära sökfraser men som sedan pekar in på en ordinarie sida på huvuddomänen. Har man en subdomän inom ett besläktat område med ett eget filträd så är det inga problem. Se Googles egna exempel, http://froogle.google.com/ och http://blogsearch.google.com/.

- Domännamn under olika domäner som com, net, nu och se. Ingen fara med samma innehåll på olika domäner även om de heter lika i själva domännamnet. Google kommer att indexera endast en av dessa. Viktigt är att se till att Google indexerar rätt domän. Vad som blir fel är när företag försöker spamma genom olika domännamn och har samma innehåll på siterna. Se och jämför sidorna http://www.positionering.nu/ och http://www.publiceringsverktyg.info/. (Ett företag jag hittade på nätet med duplikat innehåll. Jag har inte kontaktat företaget och påpekat detta faktum då de själv arbetar med optimering och anlitas av offentliga aktörer. De borde ju veta detta själva tycker man.) SEO Logik har ju t.ex. själva samma innehåll under olika domäner och med olika stavning av namnet. Se www.seologic.se, www.seologik.se och www.seologik.com.(SEO Logic är ett amerikanskt företag så därför har inte SEO Logik com-domänen. Sedan är ju frågan om det är etiskt att ha ett annat företags namn i en svensk domän när man är verksam inom samma område.)

- Länkar. Du som innehavare av en webbsite är alltid ansvarig för alla utgående länkar från din hemsida. Det står på Googles sida för anvisningar för webbmasters att innehavaren av en webbplats är ansvarig för allt innehåll. Man kan aldrig skylla på företaget som optimerat siten om Google kommer och knackar på dörren. Att som Hans, säga att optimeringsföretaget är ansvarigt för en hemsidas utgående länkar och går att skylla på, är direkt felaktigt. Sunt förnuft.
Länkar till andra kunder hos optimeringsföretaget är också något som ligger under luppen hos Googles spamteam. Det står att du inte ska behöva länka till optimeringsföretaget på Googles hemsida. Även om kunderna hos optimeringsföretaget är i besläktade branscher så är förfarandet i gråzonen när man börjar länka mellan dessa. Om Google tar upp det så är min rekommendation att låta bli, även om det inte direkt är otillåtet. I dokumentationen från Search Engine Strategies seminariet i New York, http://www.searchenginestrategies.com/, gick det att läsa att Google kommer att titta mer på vad man kallar länknätverk. Man vill speciellt titta mer på sökmotoroptimeringsföretag som erbjuder denna typ av länkutbyte mellan sina kunder.
Det var alla mina anteckningar från Webbdagarna i Stockholm 2006. Jag kan rekommendera nästa nummer av Internetworld som kommer att ta upp branschen sökmotoroptimering. All den smutskastning som skett tas upp och man vill reda ut begreppen. Intressant!
Glöm inte att besöka Bisonblog eller Internet Worlds blog från Webbdagarna.

Webbdagarna Internetworld dag 2.

Dag 2

Inför dag 2 så slog det mig en sak när jag intog min vanliga kopp kaffe på morgonen. Vi sitter här och lär oss samma saker. I och för sig inget unikt med ett seminarium. Man måste ha med sig ett visst mått av ifrågasättande och själv kunna värdera och omsätta det som sägs. Men det går inte att komma ifrån att Internetworld har stor trovärdighet, vilket deltagarantalet visar på, och man tar på sig ett visst ansvar för det som diskuteras under seminariet. Tänk om det som sägs inte är sanningen utan ett företags enskilda uppfattning?
Tar Internetworld ansvar för vad föredragshållarna säger? Med rubriken ”Årets viktigaste dag för lyckade webbsatsningar” så kanske man kan kräva ett visst mått av ansvar från arrangörshåll. Dag 1 höll sig bra och kändes inte som att man lyssnade till olika företag som marknadsförde sig själva på scenen. Vi får se hur detta upplevs under dag 2.

Dagens inleds av InternetWorlds chefredaktör Mikael Zackrisson under ämnet ”Visa mig företagets sajt och jag kan säga hur företaget mår”.

Trenden på webben är att bloggandet slår igenom. Vi går från broadcasting till småprat. Från informationssamhälle till interaktion. Mycket av detta är tecken på att webben har mognat. De som växer upp idag har småpratet som en naturlig del i deras vardag. Se Lunarstorm som ett exempel på småprat.

Bloggportaler som Knuff.se och Technocrati.com är värda att besöka för att se vilken kraft bloggen har. Några avslutande råd är att du som företag ska,

- nischa dig. Ökar relevansen inom ditt område och för din site.

- Delta i diskussionen inom ditt verksamhetsområde.

- Var kreativ.

- Använd sök för att

o Bevaka vad som sägs om ditt företag eller om din bransch.

o Locka kunder till hemsidan.


Nästa föredragshållare var Kenneth Danielsson Vd på Isobar. Ämne ”Tänk webb först – Digitala medier är så mycket mer än Internet”.

Han startade med några fakta och sedan rullade hans presentation på så jag visste inte om jag skulle läsa den eller lyssna på honom. Men här kommer lite fakta:

- 78% använder Internet.

- 61% använder e-post.

- 42% har bredband.

- 1,4 miljoner människor besöker bostadssiter per år.

- 1,6 miljoner människor besöker jobbsiter per år.


En tanke ha förde fram var att i spel så finns en marknad för företag att marknadsföra sig. Undersökningar visar på att spelare vill ha riktig reklam i spelen på annonspelare mm för att få en verkligare bild av spelet. Tänk om man i spelet hade en bank och att man under spelets gång kunde köra in och parkera och göra sina bankärenden. Eller varför inte gå in i musikaffären och lyssna på skivor och beställa hem musik. När allt fler kopplar upp sig mot Internet för att spela mot andra så öppnar detta nya möjligheter. Intressant och fullt realistiska tankar.

Han fortsatte med att säga att det viktigaste som sker just nu är sökmotorernas intåg. (Som sökmotoroptimera så får jag väll hålla med honom.)
Ett annat roligt exempel på att dra besökare till sin hemsida och få folk att återvända kan vara att en site som Loreal köper in Tv serien Vänner och visar den på sin site. Istället för all tråkig information om alla produkter så går man dit och tittar på vänner och är samtidigt mottaglig för företagets budskap.

Mobiltelefoner och kuponger. Kuponginlösen börjar med att testa kuponger via mobilen. Varför har ingen kuponger på sin hemsida? Månadens kupong? Få folk att återvända till din hemsida.

Slutligen visar han på 7 strategier för att lyckas.

1. Skapa en digital kommunikationsstrategi. Ingen vet vad det är så därför borde den kunna sätta igång lite nya synsätt, tankar och idéer.

2. Digital närvarostrategi.

a. Sökmotoroptimering

b. Sökmotormarknadsföring

c. Affiliates

3. E-shopping management strategi

4. Vi måste finnas där folk söker.

5. Tänk webb först! Bilbranschen har bytt ut sina gamla processer och idag går du ut på ett bilmärkes hemsida för att skräddarsy bilen innan du besöker bilhandlaren.

6. Internet är den viktigaste kommunikationskanalen.

7. Kunden vet vad de vill ha och är pålästa när de tar kontakt med dig inför ett köp. Kunniga kunder.


Mitt i allt så slår det mig att bloggandet i mångt och mycket är ett aktivt tvånsmässigt sätt att själv fördjupa sig inom sitt område. Det blir en källa till kompetensutveckling för mig som äger bloggen samtidigt som det blir en källa för informationsinhämtning för besökaren. Något även en av Sveriges vassaste bloggare Fredrik Vass med bloggen Bisonblogg höll med om när jag träffade honom i en pauserna. Man tvingas som bloggare att läsa på och vara uppdaterad inom sitt område.

Nästa person ut är Anna Frick från Farfar. Ämnet ”Framgångsrika webbkampanjer”.
Inleder med att berätta att hon ska presentera ett par verkliga case, vilket efterfrågades av publiken efter dag 1.
Hon berättar om kampanjen de genomförde åt SBAB där briefen var hårt hållen och budgeten begränsad. Deras uppgift var att göra en kampanj på nätet. De valde att,

- köpa en annons

- satsa allt på en dag

- enbart synas på en site


Resultat!
De målade alla annonser på Aftonbladet.se svarta under en dag i maj. Genom att köpa all plats och lägga ut fiktiva annonser tillsammans med den annons de producerat målade de alla annonser svarta och växlade över till SBABs budskap, ”SBAB tar bort topplånen”.

Man fick 35000 klick på annonsen vilket genererade 1000 affärer på i genomsnitt 1 miljon kronor i utlåning till SBAB (1 miljard totalt). På detta var SBABs förtjänst 10 miljoner. Kostnaden för hela kalaset gick på 0,5 miljoner kronor.

Varför lyckades man?

Garanterade man kunden ett resultat? Nej! Byrån var säker på att det skulle ge resultat och kunden måste ha förtroende för byrån. Det är ett risktagande för SBAB men risk och avkastning hänger ihop precis som vid alla investering. Man hade ett starkt budskap, ett etablerat och välbesökt media och en byrå med gott rykte om att kunna genomföra denna typ av marknadsföring.

Nästa case hon presenterade var med Nokia. Där fick man friare tyglar men ändock med klara begränsningar i briefen. Uppgift att marknadsföra Nokias nya Nserie med videokamera. Man var också tvungen att spela in filmen med mobiltelefonens videokamera och inte göra några förbättringar efter i filmen. Resultatet blev ett antal filmer som spreds via viralmarketing (gratis) – seeding på ett antal forum där man planterade URLn till filmerna. Filmerna fick ett mycket bra mottagande då de byggde på att ”fånga tillfället när det uppenbarar sig” och bestod av ett antal roliga filmsnuttar. Totalt sågs filmerna av 68 miljoner människor.

Sista föredraget innan lunchen hölls av Frank Ericson Vd på Advertising.com. Ämnet ”Beteendestyrd markandsföring på Internet”.

Han började med att berätta att denna typ av marknadsföring växer otroligt snabbt i USA. Mycket tack vare det enormt bra resultat men når med marknadsföringen. En annan orsak är att annonsutrymmet börjar ta slut på de etablerade siterna som har mycket trafik idag. Beteendemarknadsföring handlar om hur individen beter sig i olika medier. Istället för att tro att din målgrupp beter sig på ett visst sätt, mät och undersök verkligheten. Den typ av marknadsföring Frank pratade om kallade han riktig beteendemarknadsföring och den styrs med hjälp av cookies.

1. Mät vad besökarna gör och fånga upp dem via kända siter.

2. Ut på nätet med dem.

3. Analysera vart de går.

4. Presentera en individuell annons på de siter som besökaren besöker.

5. Styr dem till din site.


Integriteten kom på tal kring detta. I USA finns ett register dit du kan anmäla dig om du inte vill ha denna typ av individinriktad marknadsföring. Frank betonade att han såg det som mer integritetskränkande att få reklam till sin 3-åriga dotter med erbjudanden om att köpa kläder, där företaget vet föräldrarnas namn, inkomst och var det bor. Till skillnad från riktig beteendemarknadsföring där du enbart vet att just en specifik dator har ett visst beteende. Oftast har datorn en användare och inte flera. Men du vet inte vad personen heter, vart han/hon bor eller vad barnen heter.

Systemet fungerar så att du med hjälp av t.ex. Aftonbladet.se får en cookie placerad på alla som besöker Aftonbladets sportsidor. Aftonbladet har inte utrymme att sälja mer annonser men de kan sälja möjligheten att spåra beteenden. Efter att ha studerat det mönster som dessa surfare uppvisar på andra siter med hjälp av cookien, så kan man sedan placera ut annonser på olika siter där priset för annonsen är betydligt mindre än på Aftonbladet och där annonsen syns bättre då konkurrensen från andra annonser är minimal. När sedan vår besökare besöker denna site igen så visas en annons som påminner honom att det är dags att gå in på Fords hemsida och konfiguera en bil. Eller vad man nu kan hitta på. Du kan styra annonsinnehållet utifrån besökare så att de som redan besökt Ford blir påminda om att de har varit inne och påbörjat en konfigurering. Dags att avsluta konfigureringen.

Det kändes som att detta är något som kan göra många siter mer intressanta för annonsörer som använder beteendemarkandsföring. Frank sa att genomslaget sker i USA under 2006 och bör därför få sitt genomslag i Sverige om ca 12-18 månader.


Paneldebatten innan lunchen!

Seeding är en form av marknadsföring som inte känner av några geografiska gränser. Den sprider sig av sig själv och är inte direkt kontrollerbar.

Beteendemarknadsföringen kommer och då mest pga att det är slutsålt på de stora siterna. Mätbarhet och mycket goda resultat. ”Vem klickade senast på din annons i morgontidningen?”

Slutligen fick panelen en utmaning från en av åhörarna. Hur skulle de marknadsföra en site som säljer T-shirts av standardsnitt med en kassa på 100 tkr?
Bäst svar kom från Frank som löd enligt följande:

- Se till att de skänker sin gamla t-shirt till någon typ av insamling. Få ett bevis på detta.

- Ge alla som skänkt sin t-shirt och gjort en behjärtansvärd insats 10% rabatt när de köper en ny t-shirt.

- Starta en blogg som tar upp ämnet.


Kolla in Threadless hur de säljer T-shirts på nätet!

Webbdagarna fortsättning dag 1.

På grund av att jag var tvungen att ta hand om lite förfrågningar som inkommit under dagen fanns jag inte på plats förräns till föredraget som började 14.15.



”Rätt plattform för maximerad försäljning” pratade Thomas Eineving VD på företaget Wipcore.
B2B vs B2C, business to business vs business to consumer.

Olika roller, ett beteende.

Köpbeslut tas på nätet, medan själva köpet kan ske i butik. Försäljningen sker dock allt oftare på Internet. Med detta påstående så slog han även fast att allt går att sälja via nätet. Konfigurera bilen eller maskinen på nätet och skicka beställningen eller skriv ut och ta med till butiken.

Säljcykeln: Locka – Sälja – Köp – Service

Locka kunder

- Funktion för att locka kunder

o E-post

o Password marketing, du får ett användare och lösenord för att gå in på en specifik site och hämta ett erbjudande.

o Community


Sälja

- Hjälpa kunden hitta på siten

o Design/navigation (Reservdelsförsäljare av traktordelar har 22000 artiklar men 147000 kategorier)

o Sökfunktion

o Relationer (Up-sell, cross sell, relationer till övrig information. De som handlat den här produkten har även beställt följande produkt…)

o Bra design/navigation

o Menyn till vänster. Tänk på upplösningen, meny till höger syns inte i alla upplösninar.

o Bra sökfunktion. Finns inte i något publiceringsverktyg. Episerver har en bra tredjepartsprodukt. Google på hemsidan?

o Ginza – sök som det låter inte som det stavas.


Köpa

- Automatiska köpförslag

o Köpförslag mellan produkter.

o Köpförslag på ketegorinivå.

o Flera olika filter för köpförslag.

o Viktning i tid och antal på kategori.

o En bild säljer mer än….


Service

- Service efter köp

o Enkel returhantering

o Historik

o Nya erbjudanden

o Community, diskutera din produkt med andra kunder.

o Reservdelar till köpta produkter.


De olika funktionerna:

- Kundbesöket

- Telefonförsäljning

- Butiken (installera skärm i butiken där du visar e-butiken.)

- Katalogen


E-handel – elektronisk försäljning är det som håller ihop och styr verksamheten. Det centrala systemet som ska understödja alla andra ovanstående funktioner. Bortse från teknik det handlar om försäljning.

Nästa föreläsare ut var företaget Debitech och Eric Wallin. Ämnet ”Öka intäkterna med webbaserad betallösning”. Det här föredraget visade på att det lilla företaget till en rimlig kostnad kan erbjuda en webbaserad lösning. Intressant!

Hur betalar man idag på nätet?

- 46% betalar med kort.

- 25% vill ha faktura.

- 11% föredrag postförskott.

- 17% betalar direkt via bank.


Kvinnor föredrar i större utsträckning faktura medan män i större grad än kvinnor betalar med kort. Unga människor betalar till stor del via postförskott. Kan bero på att de inte har kort.


Den allra enklaste lösningen går att få för under 1 tkr per månad.

Slut dag 1.
Ord som användes mycket av respektive föredragshållare under dag 1:

- Standards för olika system och webben.

- Kontinuitet i webbinvesteringen.

- Strunta i tekniken tänk på användaren.

- Beteenden på webben.

- Tänk försäljning inte plattform.

Webbdagarna 23-24 mars i Stockholm

Webbdagarna 2006
Dag1

Först ut den första dagen var Niklas Mattsson chefredaktör tidningen Entreprenör. Han pratade på ämnet ”Framgångsrika företag har en genomtänkt webbstrategi”.


Statistiken för hemsidan? Vad gör man som ägare till en hemsida med den statistik som genereras? Som exempel nämnde han ett litet företag som helt plötsligt insåg att de hade haft 568 besökare på hemsidan under en månad och att de inte gjorde något för att få dessa 568 besökare att köpa något. 568 potentiella kunder som kom och besökte företag (via hemsidan) och sedan försvann utan att någon tog hand om dem! Utan att företaget tagit rätt på vilka de var och hur de skulle kunna hjälpa dessa besökare. Detta blev en liten väckarklocka för flera åhörare på seminariet.


Niklas delade med sig av sina erfarenheter i form av en lista med nio punkter för att skapa en webbstrategi. Punkter tycker vi om då de är lätta att ta till sig.

1. Webbnärvaro för ett föregtag kan handla om försäljning, marknadsföring, upplysning, reception eller som telefonkatalog. Bestäm hur er närvaro ska se ut!

2. Vision, syfte och mål med hemsidan. Se till sätta mätbara mål och tänk på att kunder är människor.

3. Du som företag borde veta vad dina kunder vill. Kunderna skiter i dina produktområden och hur du organiserar företaget. De ser till sin egen nytta!

4. Hemsidan är inget projekt. Tänk istället ständig förbättring. Budgetera inte för en ny hemsida, budgetera för förvaltning och underhåll av hemsidan.

5. Budgetera på lång sikt. Webbpubliceringssystem idag är så pass bra att de håller i flera år.

6. Benchmarking. Kolla in dina konkurrenter och hur andra gjort. Sno idéer friskt från andra.

7. Mät och mät ofta, men mät rätt saker. Vad gör dina besökare på hemsidan, var kommer de ifrån, hur många konverterar till kund? Ställ mätningarna mot målen.

8. ”Keep it simple stupid!” Du kan inte nå alla. Att försöka nå alla är att nå ingen. Bestäm vem du vill nå och varför. Jobba utifrån denna profil av vem du vill nå.

9. Webben är affärer. Titta på börsbolagen och hur de gör. Många har blivit riktigt bra på att strukturera innehållet på webben. Vad kan det ge dig?


Gör en checklista för din hemsida! Tänker du rätt? Titta på andra. Ett bra exempel på en site som gör det enkelt är Firsthotels.se. Enkelt att boka hotell och de säger att det tar inte mer än en minut. Upplevs som snabbt och enkelt. De håller även det de skriver att det tar en minut att boka ett rum. First Hotels har ökat sina bokningar med 300% sedan lanseringen av siten.

Ett annat exempel är Berras Sportfiske som är den framgångsrikaste webbshopen inom sin nisch.


Läsvärt tips! Buzzmarketing av Mark Hughes.


Klockan 9.45 är det dags för Niklas Strandh från Heimer & Co i Falun. Han pratade på ämnet ”Anpassat språk ger framgångsrik kommunikation på webben”.

Niklas började med att berätta att du har 1/20 dels sekund att fånga en besökares intresse när de når din hemsida. Han fortsatte med att beskriva viktiga frågeställningar att ta i beaktning när man ska skapa text för webben.

1. Vem är läsaren?

2. När läser han eller hon texten? På morgonen, på fika rasten eller på natten?

3. Var läser han eller hon texten? På jobbet, i hemmet eller på tåget?


Vad ska man då tänka på innan man skriver en text?

1. Tänk på varför besökaren ska besöka din site.

2. Vad vill du berätta?

3. Vad ska besökaren veta, förstå och känna?

4. Vilka är incitamenten att spara en länk till din site?

5. Varför ska man komma tillbaka? (Kuponger, erbjudanden)


Hur ska man strukturera texten?

Niklas använde AIDA som modell när han beskrev strukturen.

• A – Attention, få uppmärksamhet!

• I – Interest, var intressant!

• D – Desicion, få besökaren att ta ett beslut!

• A – Activity, få besökaren att göra en aktiv handling!


När du skriver texten.

• Fokusera på det bästa. Vad är ni bäst på? Plocka fram det enskilt bästa ni kan prestera!

• Skriv det viktigaste först!

• Kortare är snabbare och snabbare är bättre.

• Enkelt pedagogiskt.

• Erbjudandet först.

• …finesserna senare.

• Byt perspektiv. Kundnytta är affärsnytta.

• Enkel text, ge kunden möjlighet att fylla på med egna erfarenheter.

• Stava, kommatera och syfta rätt. Låt någon korrekturläsa materialet.

• Korta ner allt. (Förkorta inte.)

• Förenkla det tekniska. Strunta i facktermer.

• Styr med texten, navigera med orden.

• Fokusera på läsaren.

• Fokusera på erbjudandet.

• Förstår inte läsaren innehållet, skriv om!


För att läsa mer om Niklas och om text på webben. Besök hans blogg researcher.se.

Efter Niklas kom företaget Tibo att prata om att ”Kommunicera er webbplats på mottagarens villkor”.
Tidigare har detta ämne ofta omfattat enbart personer som behöver olika typer av hjälpmedel för att kunna surfa på Internet. Idag kan det även handla om äldre personer och om personer som tar emot information på andra apparater är just datorer. T.ex. olika typer av mobila enheter, olika webbläsare eller olika skärmuppplösningar.

Det första som fångade mitt personliga intresse i detta föredrag var det att kommunerna idag är enligt lag tvingade att göra sin webbplats tillgänglig för alla. Intressant med tanke på att många kommuner använder någon typ av publiceringssystem och att dessa system ofta har problem med tillgänglighet för alla.


Riktlinjer för hur man ska koda sina hemsidor anges av W3C, WAI, WCAG och ATAG. WCAG är den valigaste standarden och den anges i tre nivåer. De svenska riktlinjerna finns tillgängliga på VERVA.


Exempel på en webbplats som inte är tillgänglig:

- Allt textmaterial i bilder. Synskadade och användare av PDA med bildvisning avstängd får problem att kunna se webbplatsens innehåll.

- Att inte kunna använda tangentbordet för att navigera skapar problem för personer med rörelsehinder. T.ex. äldre med någon typ av rörelsenedsättning i handen. Räcker oftast med att de har problem med darrningar så är denna typ av webbplats otillgänglig.

- Många utvecklar för enbart Explorer. Tar ingen hänsyn till andra webbläsare eller andra enheter.


Att kunna följa en standard som gör hemsidan tillgänglig för alla behöver inte kosta mer än vad den skulle kosta om du inte gjorde den tillgänglig för alla. Det man kan tappa är vissa ”flashiga” funktioner. ”Design for all” ska vara utgångspunkten.


Varför ska man då bry sig om detta med tillgänglighet för alla? Det förväntas att EU kommer att lagstifta inom detta område. Åtkomst för alla är ett mål man har inom EU. Att följa standards och allmänna riktlinjer kommer starkt.


Företaget MindRoute och Richard Hansson var nästa talare ut. Ämnet var ”Användarvänlig publicering ger effektiv kommunikation”.

Bakom ämnesrubriken gömde sig ämnet publiceringsverktyg. Richard började med att säga att efter hans anförande fanns risken att någon kommer att känna sig direkt påhoppad eller utpekad. Men det bjöd han på.

Publiceringsverktyg ska inte skräddarsys med specifikt framtagna verktyg för olika kunder. Det är inget publiceringsverktyg utan skräddarsydda möjligheter att uppdatera ett webbinnehåll. Han delade in publiceringsverktyg i tre olika alternativ:

1. Open Source

2. Konsultbaserade lösningar

3. Kommersiella system


Open Source alternativen är riskfyllda.

1. De har ingen kommersiell aktör.

2. Svårtillgånglig kompetens.

3. Skapat av teknikers för teknikers.

4. Avsaknad av dokumentering.

5. Slutanvändaren inte i fokus.


Konsultbaserat

1. Verktyget en ursäkt för att sälja tjänster.

2. Inte ovanligt att licenskostnaden är noll kronor.

3. Går inte att uppdatera versioner.

4. Verktyget kundanpassat.

5. Ingen stor spridning.

6. Inte leverantörens primära fokus.


Kommersiellt

1. Licensbaserad investering

2. Omfattande installationsbas med varierande företag. (Jmf om Word vore nischat mot läkemedelsindustrin och enbart gick att använda inom denna bransch. Skulle du ha en textredigerare för industrin fick du utveckla en ny textredigerare.)

3. Förutfattad mening om att standardutvecklat är begränsade.

a. Grunden i publiceringsverktyget densamma.

b. Dagens teknik tillåter hög grad av anpassning.


Vilka krav ska man då ställa på ett publiceringsverktyg?

- Enkelhet i att använda.

- Testgrupp. Leverantören ska kunna sätta upp en testsite som en grupp på företag ska kunna testa och prova. Ska kunna sättas upp snabbt, inga veckor.


Paneldebatt efter första förmiddagens föreläsare.

- Publicerings verktyg har problem med att följa standards. Kräver anpassning för att kunna följa standards.

- Det är viktigt att följa standards för att slippa behöva fundera över vilken plattform användaren sitter med.

- Flash är ett problem. Senare modeller av flash tillåter en längre beskrivande text. Växla inte innehållet för snabbt i flashfilmerna.

- Hålla nere kostnader görs genom att följa standards. Skilj på W3C errors och warnings. Errors korrigeras och warnings kan man välja att inte ändra. Inte lika allvarigt.

torsdag, mars 23, 2006

Sökmotoroptimering handlar inte längre enbart om nyckelord!

Än så länge enbart möjligt i USA men nu kan Google erbjuda annonsering utifrån demografi. Med demografi avser Google att du kan visa annonser till besökare utifrån kön, ålder, inkomst eller annan demografi. Underlaget för tjänsten levereras av comScore Media Metrix i USA som levererar olika typer av marknadsföringsinformation.
När vi får se denna typ av möjlighet i Europa och i Sverige är osäkert. Den senaste tjänsten leverad till Europa marknaden från Google är Froogle och det lanserades för flera år sedan i USA. Efter det så har man en stark utveckling av "local search" i USA vilket vi inte sett så mycket av ännu i Europa. Mappingtjänster där du söker leverantör utifån geografiska variabler är också en tjänst som vi väntar på.


Men den som väntar....

Peter's shared items in Google Reader

FriendFeed - webbstrategi

Digisocial – om webbstrategi, social media och kommunikation på internet