Webbdagarna 2006Dag1 Först ut den första dagen var Niklas Mattsson chefredaktör tidningen Entreprenör. Han pratade på ämnet ”Framgångsrika företag har en genomtänkt webbstrategi”.Statistiken för hemsidan? Vad gör man som ägare till en hemsida med den statistik som genereras? Som exempel nämnde han ett litet företag som helt plötsligt insåg att de hade haft 568 besökare på hemsidan under en månad och att de inte gjorde något för att få dessa 568 besökare att köpa något. 568 potentiella kunder som kom och besökte företag (via hemsidan) och sedan försvann utan att någon tog hand om dem! Utan att företaget tagit rätt på vilka de var och hur de skulle kunna hjälpa dessa besökare. Detta blev en liten väckarklocka för flera åhörare på seminariet.
Niklas delade med sig av sina erfarenheter i form av en lista med nio punkter för att skapa en webbstrategi. Punkter tycker vi om då de är lätta att ta till sig.
1. Webbnärvaro för ett föregtag kan handla om försäljning, marknadsföring, upplysning, reception eller som telefonkatalog. Bestäm hur er närvaro ska se ut!
2. Vision, syfte och mål med hemsidan. Se till sätta mätbara mål och tänk på att kunder är människor.
3. Du som företag borde veta vad dina kunder vill. Kunderna skiter i dina produktområden och hur du organiserar företaget. De ser till sin egen nytta!
4. Hemsidan är inget projekt. Tänk istället ständig förbättring. Budgetera inte för en ny hemsida, budgetera för förvaltning och underhåll av hemsidan.
5. Budgetera på lång sikt. Webbpubliceringssystem idag är så pass bra att de håller i flera år.
6. Benchmarking. Kolla in dina konkurrenter och hur andra gjort. Sno idéer friskt från andra.
7. Mät och mät ofta, men mät rätt saker. Vad gör dina besökare på hemsidan, var kommer de ifrån, hur många konverterar till kund? Ställ mätningarna mot målen.
8. ”Keep it simple stupid!” Du kan inte nå alla. Att försöka nå alla är att nå ingen. Bestäm vem du vill nå och varför. Jobba utifrån denna profil av vem du vill nå.
9. Webben är affärer. Titta på börsbolagen och hur de gör. Många har blivit riktigt bra på att strukturera innehållet på webben. Vad kan det ge dig?
Gör en checklista för din hemsida! Tänker du rätt? Titta på andra. Ett bra exempel på en site som gör det enkelt är Firsthotels.se. Enkelt att boka hotell och de säger att det tar inte mer än en minut. Upplevs som snabbt och enkelt. De håller även det de skriver att det tar en minut att boka ett rum. First Hotels har ökat sina bokningar med 300% sedan lanseringen av siten.
Ett annat exempel är Berras Sportfiske som är den framgångsrikaste webbshopen inom sin nisch.
Läsvärt tips! Buzzmarketing av Mark Hughes.
Klockan 9.45 är det dags för Niklas Strandh från Heimer & Co i Falun. Han pratade på ämnet ”Anpassat språk ger framgångsrik kommunikation på webben”.Niklas började med att berätta att du har 1/20 dels sekund att fånga en besökares intresse när de når din hemsida. Han fortsatte med att beskriva viktiga frågeställningar att ta i beaktning när man ska skapa text för webben.
1. Vem är läsaren?
2. När läser han eller hon texten? På morgonen, på fika rasten eller på natten?
3. Var läser han eller hon texten? På jobbet, i hemmet eller på tåget?
Vad ska man då tänka på innan man skriver en text?
1. Tänk på varför besökaren ska besöka din site.
2. Vad vill du berätta?
3. Vad ska besökaren veta, förstå och känna?
4. Vilka är incitamenten att spara en länk till din site?
5. Varför ska man komma tillbaka? (Kuponger, erbjudanden)
Hur ska man strukturera texten?
Niklas använde AIDA som modell när han beskrev strukturen.
• A – Attention, få uppmärksamhet!
• I – Interest, var intressant!
• D – Desicion, få besökaren att ta ett beslut!
• A – Activity, få besökaren att göra en aktiv handling!
När du skriver texten.
• Fokusera på det bästa. Vad är ni bäst på? Plocka fram det enskilt bästa ni kan prestera!
• Skriv det viktigaste först!
• Kortare är snabbare och snabbare är bättre.
• Enkelt pedagogiskt.
• Erbjudandet först.
• …finesserna senare.
• Byt perspektiv. Kundnytta är affärsnytta.
• Enkel text, ge kunden möjlighet att fylla på med egna erfarenheter.
• Stava, kommatera och syfta rätt. Låt någon korrekturläsa materialet.
• Korta ner allt. (Förkorta inte.)
• Förenkla det tekniska. Strunta i facktermer.
• Styr med texten, navigera med orden.
• Fokusera på läsaren.
• Fokusera på erbjudandet.
• Förstår inte läsaren innehållet, skriv om!
För att läsa mer om Niklas och om text på webben. Besök hans
blogg researcher.se.
Efter Niklas kom företaget Tibo att prata om att ”Kommunicera er webbplats på mottagarens villkor”. Tidigare har detta ämne ofta omfattat enbart personer som behöver olika typer av hjälpmedel för att kunna surfa på Internet. Idag kan det även handla om äldre personer och om personer som tar emot information på andra apparater är just datorer. T.ex. olika typer av mobila enheter, olika webbläsare eller olika skärmuppplösningar.
Det första som fångade mitt personliga intresse i detta föredrag var det att kommunerna idag är enligt lag tvingade att göra sin webbplats tillgänglig för alla. Intressant med tanke på att många kommuner använder någon typ av publiceringssystem och att dessa system ofta har problem med tillgänglighet för alla.
Riktlinjer för hur man ska koda sina hemsidor anges av
W3C,
WAI,
WCAG och
ATAG. WCAG är den valigaste standarden och den anges i tre nivåer. De svenska riktlinjerna finns tillgängliga på
VERVA.
Exempel på en webbplats som inte är tillgänglig:
- Allt textmaterial i bilder. Synskadade och användare av PDA med bildvisning avstängd får problem att kunna se webbplatsens innehåll.
- Att inte kunna använda tangentbordet för att navigera skapar problem för personer med rörelsehinder. T.ex. äldre med någon typ av rörelsenedsättning i handen. Räcker oftast med att de har problem med darrningar så är denna typ av webbplats otillgänglig.
- Många utvecklar för enbart Explorer. Tar ingen hänsyn till andra webbläsare eller andra enheter.
Att kunna följa en standard som gör hemsidan tillgänglig för alla behöver inte kosta mer än vad den skulle kosta om du inte gjorde den tillgänglig för alla. Det man kan tappa är vissa ”flashiga” funktioner. ”Design for all” ska vara utgångspunkten.
Varför ska man då bry sig om detta med tillgänglighet för alla? Det förväntas att EU kommer att lagstifta inom detta område. Åtkomst för alla är ett mål man har inom EU. Att följa standards och allmänna riktlinjer kommer starkt.
Företaget MindRoute och Richard Hansson var nästa talare ut. Ämnet var ”Användarvänlig publicering ger effektiv kommunikation”.Bakom ämnesrubriken gömde sig ämnet publiceringsverktyg. Richard började med att säga att efter hans anförande fanns risken att någon kommer att känna sig direkt påhoppad eller utpekad. Men det bjöd han på.
Publiceringsverktyg ska inte skräddarsys med specifikt framtagna verktyg för olika kunder. Det är inget publiceringsverktyg utan skräddarsydda möjligheter att uppdatera ett webbinnehåll. Han delade in publiceringsverktyg i tre olika alternativ:
1. Open Source
2. Konsultbaserade lösningar
3. Kommersiella system
Open Source alternativen är riskfyllda.
1. De har ingen kommersiell aktör.
2. Svårtillgånglig kompetens.
3. Skapat av teknikers för teknikers.
4. Avsaknad av dokumentering.
5. Slutanvändaren inte i fokus.
Konsultbaserat
1. Verktyget en ursäkt för att sälja tjänster.
2. Inte ovanligt att licenskostnaden är noll kronor.
3. Går inte att uppdatera versioner.
4. Verktyget kundanpassat.
5. Ingen stor spridning.
6. Inte leverantörens primära fokus.
Kommersiellt
1. Licensbaserad investering
2. Omfattande installationsbas med varierande företag. (Jmf om Word vore nischat mot läkemedelsindustrin och enbart gick att använda inom denna bransch. Skulle du ha en textredigerare för industrin fick du utveckla en ny textredigerare.)
3. Förutfattad mening om att standardutvecklat är begränsade.
a. Grunden i publiceringsverktyget densamma.
b. Dagens teknik tillåter hög grad av anpassning.
Vilka krav ska man då ställa på ett publiceringsverktyg?
- Enkelhet i att använda.
- Testgrupp. Leverantören ska kunna sätta upp en testsite som en grupp på företag ska kunna testa och prova. Ska kunna sättas upp snabbt, inga veckor.
Paneldebatt efter första förmiddagens föreläsare. - Publicerings verktyg har problem med att följa standards. Kräver anpassning för att kunna följa standards.
- Det är viktigt att följa standards för att slippa behöva fundera över vilken plattform användaren sitter med.
- Flash är ett problem. Senare modeller av flash tillåter en längre beskrivande text. Växla inte innehållet för snabbt i flashfilmerna.
- Hålla nere kostnader görs genom att följa standards. Skilj på W3C errors och warnings. Errors korrigeras och warnings kan man välja att inte ändra. Inte lika allvarigt.
